01:02:55
Jag står inte ut längre!!!
Jag orkar inte gå upp på nätterna för att han inte kan sova?
Jag förstår inte ens varför han vaknar på nätterna för? Han har aldrig gjort det innan förutom när han varit sjuk och haft feber då, men då har man ju överseende för det och blir inte lika frustrerad som nu...
Jag går upp vid ca kl7 varje morgon i snitt och gör gröt till en hungrig tjurig Melwin...
Efter det består dagen av att plocka undan, diska, ev städa och tvätta.. andra utflykter som bvc eller liknande...
sen kommer Christer hem nån gång mellan 16 och 19 beroende på när han börjar på morgonen och sen blir kl 8 och Melwin ska äta gröt och sova.. Det är jag som tar hand om Melwin mestadels för att Christer har de arbetstider han har och jag säger inget om de nu..
Jag vill bara säga att dag ut och dag in anpassar jag mig för Melwin..
För att kunna spendera tid med min älskade sambo också så bli det ju att vi lagar mat när Melwin gått och lagt sig och tittar lite på tv, då hinner klockan redan bli 23 innan vi lägger oss vanligtvis...
Jag behöver mer sömn än 6timmar varje natt.. :/
Jag är en sådan person som behöver mycket vila för att fungera.. Just nu så är det dåligt med det... Därför blir man lite smått galen och frustrerad imellanåt!
Jag får ingen tid för mig själv ensam, jag får inte en stund att koppla bort tanken om att han kan vakna närsom helst.
Man får aldrig vila för man står alltid i vänteläge känns det som... Jag kan inte sova en hel natt längre utan att vakna minst en gång.. Jag minns inte ens när jag senast sov en hel natt igenom och samtidigt fick sova ut!
Det är inte alltid på grund av Melwin jag sover dåligt. Det är också för jag är beroende av nässpray som jag vaknar och måste ta lite för att jag är täppt och inte kan andas.. Men alltid när man går och lägger sig så vet jag att jag måste ställa in min på att jag måste kanske gå upp närsom helst för att Melwin kanske kan vakna...
Det är det som är jobbigt att man aldrig kan få vila och ta det lungt utan att tänka på det!
Jag vet att folk tänker nu att "fattade hon inte att det skulle bli jobbigt med att skaffa barn eller?" eller ngt sånt.
Men klart fan visste jag att det skulle bli tufft och jobbigt. Men för det får man faktiskt skriva om det så man får ut lite frustration ur kroppen så man mår lite bättre..
Men som tur är så är det Christers sista arbetsdag nu den 27/5.. För efter det börjar han vara pappaledig med Melwin och det tror jag både Christer och Melwin blir glada i och jag får ladda om batterierna lite! Jag tycker nog att det blir lite för mycket med att vara hemma i 11 månader...
Så nästa unge vi skaffar får Christer vara hemma mestadels av mamma och pappa -ledigheten :)
Nu har nog Melwin somnat om efter många om och men, så nu ska jag me nana.. Godnatt!
Stackare. Jag tror alla mammor känner sådär emellanåt faktiskt.. "/ Det kan inte vara helt lätt alla gånger, och det é klart man får tycka det é helt värdelöst jobbigt ibland, man älskar inte sitt barn mindre för det. Att inte få sin sömn & att hela tiden behöva plocka & ha sig, och se efter en annan människa (barnet då) tar ju på krafterna, så é det bara. Kan ni inte be någon ha honom över en helg eller något iaf, så ni bara kan vara ni två? Så du får ladda batterierna lite åtminstone.
Försök att slappna av, och koppla bort tankarna. Sov när han sover - disken kan få vänta lite ibland! :) Vaknar han så gör han då, men då har du kanske fått lite sömn iaf.
Min mamma sov alltid när jag sov middag :P mormor kunde ringa då och tycka hon va helt konstig som sov mitt på dagen, men som sagt.. det tar ju faktiskt på krafterna.
Hoppas du får vila upp dig ordentligt snart iaf! :) Och att lilleman slutar vakna upp mitt i nätterna ;>
Kram på dig!
Hej !
Hoppas han börjar sova snart så du får sova ut!
de verkar jätte jobbigt:(
Kraaam på dig!
Micaela: Jo klart jag sover ibland när han sover middag, men ibland tränar jag zumba den tiden också så man kan inte både sova middag och träna samma dag :P
Olivia: Bli inte rädd nu för att jag skriver om att det är jobbigt :) jag har tycktes det är jätte mysigt och kul att spendera tid med Melwin hela dagarna, men jag tycker det räcker med 6 månader sen tycker jag att killen ska ta över :P
Men pga att jag inte haft något fulltidsjobb så skulle inte ekonomin gå ihop. Och nu när jag har ett sommarjobb på 75-100% så går det ihop sig :) därför kan Chrille äntligen få gå hemma :) vissa vill vara hemma i 1 år och vissa vill inte alls vars hemma med barnet, så det är så olika :) du klarar det du med olli :)
Hoppas att det löser sig gumman <3 ´älskar dig <3
Du är nog inte ensam om att tycka detta och det kom ju direkt från hjärtat.Allt blir bättre ska du se,ha inte dåligt samvete för det så känns det nog för alla emellanåe.